Det blir kyligare..
Vintern är i antågande, dagarna blir kyligare och kortare. Men fortfarande lyser solen på oss, och jag njuter! Igår kväll satt jag hemma och pratade hela kvällen med en vän. Med tända ljus, en kopp te och lite vin satt vi uppkrupna i var sin soffa och pratade om livet, om studietiden, barnen och männen i våra liv. Även om vi varit ifrån varandra i några år känns det vant och lättsamt att umgås.
Dagens största projekt var en cykeltur till stans köpcentrum, en längre sträcka än jag cyklat på flera år faktiskt. Om inte en av mina goda vänner ringt och frågat om jag skulle följa med och handla lite hade jag troligen inte kommit iväg på någon längre tur idag. Men nu efteråt känns det jätteskönt. Hade ett visst (läs ganska stort) motstånd innan jag gav mig iväg. Det gällde inte turen dit, för den kändes inte som ett problem. Men vägen hem är "lång" och består mest av sega uppförsbackar. Lät vännen tro att jag skulle möta henne med bilen (i fall jag skulle banga ur) och förberedde maken på att han kanske fick hämta mig om jag kroknade på vägen hem. Men jag kom både dit och hem! *stolt* Det verkar kanske märkligt att vara stolt över att cykla 7-8 km, men för mig är det något av en prestation. Jag har varit så orörlig i aldeles för många år och har faktiskt inte trott mig själv om att klara det. Men det gör jag, så det så!
När jag väl kom hem igen hade jag ångan uppe och tryckte raskt ner flera hundra lökar i rabatterna. Ser fram mot våren när vi får njuta av snödroppar, krokusar, narcisser, tulpaner och anemoner i allsköns färger! Stora barnet hjälpte till men var mest intresserad av att samla på de vackra bilderna som satt på lök-påsarna.
Efter att lökarna var planterade grillade vi fläskkotletter, troligen sista gången för säsongen. Grillat är så gott, förstår inte varför vi grillat så lite den gångna sommaren. När jag tänker efter så ska kanske grillen få stå kvar ute fram till den första snön kommer, vi hinner nog grilla ett par gånger till!
Dagens största projekt var en cykeltur till stans köpcentrum, en längre sträcka än jag cyklat på flera år faktiskt. Om inte en av mina goda vänner ringt och frågat om jag skulle följa med och handla lite hade jag troligen inte kommit iväg på någon längre tur idag. Men nu efteråt känns det jätteskönt. Hade ett visst (läs ganska stort) motstånd innan jag gav mig iväg. Det gällde inte turen dit, för den kändes inte som ett problem. Men vägen hem är "lång" och består mest av sega uppförsbackar. Lät vännen tro att jag skulle möta henne med bilen (i fall jag skulle banga ur) och förberedde maken på att han kanske fick hämta mig om jag kroknade på vägen hem. Men jag kom både dit och hem! *stolt* Det verkar kanske märkligt att vara stolt över att cykla 7-8 km, men för mig är det något av en prestation. Jag har varit så orörlig i aldeles för många år och har faktiskt inte trott mig själv om att klara det. Men det gör jag, så det så!
När jag väl kom hem igen hade jag ångan uppe och tryckte raskt ner flera hundra lökar i rabatterna. Ser fram mot våren när vi får njuta av snödroppar, krokusar, narcisser, tulpaner och anemoner i allsköns färger! Stora barnet hjälpte till men var mest intresserad av att samla på de vackra bilderna som satt på lök-påsarna.
Efter att lökarna var planterade grillade vi fläskkotletter, troligen sista gången för säsongen. Grillat är så gott, förstår inte varför vi grillat så lite den gångna sommaren. När jag tänker efter så ska kanske grillen få stå kvar ute fram till den första snön kommer, vi hinner nog grilla ett par gånger till!

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home